söndag 3 oktober 2010

Vad gör man med leran?

Jag arbetar med lera varje dag i mitt klassrum. Då jag undervisar på estetprogrammet och mest har ämnet form blir det mycket lera. Jag ser på formen som ett språk. Ett språk som nog är något lättare att "läsa" än att "skriva". Mitt mål är att mina elever efter tre år ska kunna uttrycka sig i form helt obehindrat. Hur gör man då med lärandemiljön för att nå detta resultat? I början när jag har mina elever har de flesta aldrig gjort något tredimentionellt. Det innebär att jag börjar med mycket styrda uppgifter som är lite för svåra. Eleverna befinner sig då i den utveclingszon Vygotskij beskriver. Men efter några veckor börjar de greppa och sen är vi i gång och de tar till sig uppgifterna ofta med nyfikenhet om än fortfarande med viss skeptis.

Jag tror jag stannar där denna gång men kunde inte låta bli att spinna vidare på temat -vad gör vi med leran?

4 kommentarer:

  1. OJ! IMponerande porträtt hon håller på med!
    Just ja... Det är ju faktiskt utvecklingszonen so man sätter dom i. Hahr inte tänkt på det sättet. Men många uppgifter är ju verkligen utmaningar får eleverna och de blir SÅ glada och stolta när de klarar något de trodde skulle vara omöjligt. Då är det underbart att vara bildlärare!
    Hej svejs! / Ylva

    SvaraRadera
  2. Leran skapar en atmosfär av koncentration och det är det som bilden här ovan förmedlar. Vygotskys utvecklingszon får en tredimensionell karaktär.Hur utvecklar man ett språk som verktyg som anknyter sig till leran?
    Är det lättare att starta arbetet på plattform där elever oftast saknar erfarenheter av att jobba tredimensionellt?
    Jag tror att de styrda uppgifterna ger

    SvaraRadera
  3. fortsätter ... ger eleverna verktyg som frigör deras fantasi senare.

    SvaraRadera
  4. Åh, vad intressant! Kan du ge exempel på hur en uppgift kan se ut? Ett mycket bättre sätt att använda på än att göra de där fula skålarna vi pratade om!

    SvaraRadera